Jag heter Josef Mörnerud och har varit drivande i att utveckla kursen vi kommit att kalla FOLKIS-på distans. Jag tänkte här skriva lite mer om vem jag är och varför jag drivit på för att denna kurs skulle bli till.

Jag har länge drivits av ett intresse och en fascination inför människan. Jag har nog aldrig riktigt kommit fram till vad jag ville bli, men har arbetat rätt hårt för att få följa mitt engagemang för att utforska de centrala frågorna.

Jag började med att läsa en skrivarkurs på folkhögskola, läste sedan psykologi vid Lunds Universitet. Där fastnade jag för den interkulturella och organisationspsykologin. Jag gick hela vägen och tog en magister där, men kände fortfarande att jag hade så mycket luckor i min förståelse så jag började om med Idé- och lärdomshistoria, vilket jag studerade ett år, tillsammans med en del religionspsykologi, och annat smått och gott innan jag fick möjlighet att börja en forskarutbildning i Forskningspolitik (Det handlar väldigt kort om hur vi hanterar kunskapen i samhället). Det blev sammanlagt cirka 12 års studier vid Lunds universitet, varav ett år var i utbyte i Kina.

De studier jag gått igenom var en vansinnigt spännande resa. Jag förälskades i ett psykologiskt och filosofiskt utforskande som är grundat i den fenomenologiska traditionen. Men jag hade inte klarat det, eller kanske inte lärt mig hälften så mycket om jag inte hade haft vänner omkring mig att prata med, särskilt Mikael som också är med och skapar denna kurs. Därför vill jag nu ge en kurs som kombinerar läsning, och möte med ”material” och samtalet.

Jag var fortfarande hungrig på att lära mig efter den tiden, men också trött på den akademiska miljön. Jag var inte så intresserad av den elitismen många ägnade sig åt, och de former av skrivande för att publicera i ansedda tidskrifter kändes ofta rätt så meningslöst för mig. Jag kände att den akademiska miljön tvingat mig att kompromissa med saker som egentligen var heliga för mig, om vad jag fann viktigt, intressant och levande. Jag är väldigt stolt över min avhandling, men tyvärr tvingades den bli rätt otillgänglig som text.

Så när jag fick möjlighet att börja jobba på Furuboda Folkhögskola blev jag väldigt lycklig. Jag kände mig mycket mer hemma med den människosyn och kunskapssyn som ligger under ytan i folkhögskolevärlden. Jag är nu lärare för att jag älskar samtalet med mina deltagare, där vi sätter ord på och lär oss tillsammans.

Från allra första början av mitt arbete på folkhögskola har jag velat skapa denna kursen, och jag har fascinerats över att den inte redan finns. Men nu har vi äntligen chansen att åtgärda det.