Nu har vi gått över en halv termin, och efter anspänningen att starta upp FOLKIS på distans med de väldigt höga förväntningarna vi haft har börjat lägga sig i en vardag. Men det är den skönaste vardagen jag haft på länge. Jag har ingen söndagsångest alls trots att vi börjar med ett tre timmars långt pass jag har hand om. Utan jag går och lägger mig på söndag kväll och ser fram emot måndag morgon!
Min övertygelse om att det öppna, nyfikna, sökande, ärliga och genuina samtalet är en av de kraftigaste redskapen vi har som människor för att utvecklas, växa och hitta vår plats och balans. Jag har haft en dröm om att denna blogg kan vara av ett fönster eller en doft som påminner om den typen av samtal för fler. Men jag famlar också efter vad en blogg kan göra och hur jag kan sprida längtan och inspirationen för det vi håller på att skapa med FOLKIS på distans.
Ett sätt att sprida ordet om FOLKIS var genom Jennys artikel i vårt interna magasin, Furuboda.nu. Hon är deltagare i FOLKIS och delar generöst med sig av vad hon ser och är med om i kursen, så läs och låt dig inspireras:
Lämna ett svar