Etikett: filosofikurs
-
Vad har tänkandet för plats i vårt samhälle?
Jag upplever att det samtalsklimat vi har inte ger så mycket värde eller plats åt det jag ser som tänkande och dialog. Vi debatterar, vi predikar en del, och vi markerar åsikter och tillhörigheter… men tänker och dialogar vi? På FOLKIS har vi tänkt och fört dialog. Och jag ser att vi transformeras av det.…
-
Vad innebär det att älska en plats?
Veckorna rinner på och vi lever vår FOLKIS-dröm. Inne i termin fyra stannar vi fortfarande upp gång på gång och förundras över att vi får göra det vi verkligen vill och tror på. Samtalen är levande, och vi ser hur våra deltagare sätter ord på viktiga insikter. Före påsk träffades vi på plats i Malmö…
-
En meta-kurs för att läka skolskador
Jag brukar upprepa för mina deltagare att jag tror att skolan är en av de mest fantastiska uppfinningar vi har… och också en av de mest hemska. När jag undervisar i allmän kurs (grund- och gymnasieutbildning för vuxna) är det extra tydligt att nästan alla kommer med allvarliga psykiska men från sin skolgång. De har…
-
FOLKIS som ett halmstrå i strömmen
Jag har en känsla av att vi inte längre kan lita på vårt trygghetsnät. Vi kan inte längre lita på att vården, försäkringskassan, psykiatrin finns där när vi behöver den. Många av våra sökanden kommer med smärtsamma berättelser och besvikelse, både från att ha sökt hjälp från- och jobbat med de viktigaste instanserna i vårt…
-
Folkis som oas, om vårt kunskapslandskap är en öken
När jag satt i min ensamhet. Med tangentbordet. Med skärmen full av bokstäver rader, och stycken. Under snedtaket i vår våning. Medan solen utanför gick upp, och gick ner. När mina dagar och nätter gick åt att hamra på tangentbordet, på ordens böjningar och meningarnas vändningar. Där jag hamrade på min själs uttryck för att…
-
Vi samtalar för ett transformativt lärande
Men det blev inte levande förrän jag fick samtala, och möta andra människor som dörrarna och fönstren i mina kunskaps rum öppnades. Där kunde jag se och säga saker om livet som kändes sanna samtidigt som sökandet inte dödades. Det var påståenden som släppte in ljus, luft och tänkandet blev åter mer levande för mig.…
-
Våra berättelser ger liv åt samtalet FOLKIS på distans
Det är något magiskt med att få berätta, och få bli lyssnad på. Några säger att de gör de för första gången. Andra gjorde det med oss i höstas, men känner nu att de är någon annan, och vill berätta annan historia, och när de berättar märker vi att de är någon annan, fast samma…
-
FOLKIS lever upp till förväntningarna!
Ett sätt att sprida ordet om FOLKIS var genom Jennys artikel i vårt interna magasin, Furuboda.nu. Hon är deltagare i FOLKIS och delar generöst med sig av vad hon ser och är med om i kursen, så läs och låt dig inspireras:
-
Frågor vi behöver ställa oss
veckan som gick har vi arbetat med vilka frågor vi som samhälle behöver ställa oss själva. De skarpa samtal och funderingar som föddes i de samtalet har lämnat mig lite skakad. (…) Deltagarna fick också i uppdrag att skriva om det och jag tänkte här referera till några av deras texter.
-
”Den ljusnande framtid som är vår…”
Är inte studenten det närmaste vi kommer en vuxendomsritual i Sverige? Jag brukar återkomma till frågan om ”vad är det att vara vuxen” med mina deltagare, och kan själv ärligt och uppriktigt förundras över hur den enkla frågan också kan innehålla förvånande djup.