När vi har beskrivit kursen har många blivit väldigt inspirerade. Men några har blivit lite skrämda också. I centrum står ordet filosofi. Och det verkar stå där med rätt olika associationer.

I en del ögon blänker det till när man säger Filosofi, de engageras och vill veta mer, andras glimtar slocknar och de drar sig tillbaka. Jag tolkar det som att de som attraheras har positiva minnen av samtal, av ”aha-upplevelser” som gett ett nytt ljus på en fråga eller på aspekter av livet som varit värdefulla. Vad jag förstått av dem som avskräcks av ordet så har det snarare varit en känsla av att ”jag är inte så smart” eller ”jag har inte läst om de gubbarna.”

Jag kan bli lite arg på många av dessa bilder av filosofin. En god vän som är väldigt skarp berättade om sitt intresse för filosofi från ungdomen, som dog på ett plan när hon sökte in till en kurs i filosofi på universitetet. Det var något helt annat än det hon tänkte. Att känna sig dum på det sättet förstör så mycket… och det är en skada skolan gjort för mycket av.

Jag har en hel del gurus som jag läst om, favoritfilosofer. En av de främsta är Hannah Arendt. Jag hoppas kunna introducera den bekantskapen på FOLKIS-kursen, hon är en fantastisk skarp, inspirerande och klok tänkare. Men jag aktar mig för att bli en ”Arendtian.” Jag tänker mig att filosofin går vilse när det blir mer intressant vad någon filosof har sagt än att själv kämpa med deras frågor. När det blir mer intressant vad Nietzsche säger om starka människor än vad jag själv har arbetat fram som bild av styrka i mitt möte med livet. Jag har en känsla av att många i den akademiska världen har gått vilse där.

Om någon känner sig avskräckt av den delen av kursplanen skulle jag vilja skrika ut, var inte rädd! Jag är helt övertygad om att alla människor kan bidra med kloka tankar. Vi ska brottas med en del texter, men hur mycket eller lite erfarenhet du har av det så kommer vi att mötas utifrån vårt jämlika möte med livet och världen.

I FOLKIS-kursen skulle jag vilja att vi återupptäcker grundbetydelsen i ordet Filosofi, Filos – att älska, och Sofia – vishet, att älska visheten.

Tänk om vi genom samtal om livet, och gemensam läsning kan utveckla en kärlek till visheten, och en längtan att växa vidare i den.