Etikett: utbildning
-
Folkis-deltagarnas bloggar
Alla deltagare har fått utforska vad de skulle svara på den frågan. Vi har försökt formulera i samtal, genom att sätta ord på vad vi saknar, vad vi längtar efter, vad som tänder och inspirerar oss. Sen deltagarna fått skriva om det, till varandra, med en öppenhet för att fler ska ta del av det… så om du vill kära läsare på denna blogg, så är det några som bjuder dig att läsa:
-
Tänkande, kunskap och psykisk hälsa
Ibland undrar jag ändå lite över hur vi presenterar FOLKIS på distans. Ibland känns det som att vi har två kurser som borde gå isär. En om att utvecklas och en om Humaniora. Men så fort jag tänker ett par steg till lugnar jag ner mig och känner att det ändå är rätt och att […]
-
Energi från intervjuer och drömmar
Det jag hör mig själv upprepa när jag får frågan om ”hur det gick” är att jag fått en väldigt energi av det. Det är så kul att få möta människor som drömmer, som vill utvecklas och som söker till vår kurs.
-
Varför folkhögskola?
I kontrast till andra utbildningsformer bygger folkhögskolan på en tro på dialog mellan jämlika parter. Det är inte en person som har kunskaperna och andra som saknar dem, utan vi utvecklar nya kunskaper genom att möta varandra och ett material – eller världen tillsammans. Samtalet i ögonhöjd är den centrala aspekten – och det är något jag själv känner varit det viktigaste för mig och min utveckling.
-
Sök inte till högskolan, sök till oss
Så kommer det inte vara i vår kurs. Där kommer tänkandet vara i centrum. Vi utgår från våra egna erfarenheter, frågor och engagemang. Därifrån kommer vi att göra en bildningsresa i bemärkelsen att vi kommer att utsätta oss för en mängd olika perspektiv och teorier, och se vad som händer med oss i det mötet. Kunskapen och fakta är absolut viktig, men sammanhanget i vilket vi kan formulera det är lika viktigt.
-
Varför ska man läsa Humaniora egentligen?
Jag har upplevt att det händer något med mig när jag får upptäcka att jag inte är ensam om mina tankar, att de inte bara uppstått ur ett vakuum i min egen tankevärld, utan att de kommer ur min historia och mitt arv av tankar jag plockat upp utan att veta om det. När jag hittar ett sammanhang för de tankarna hittar jag också mig själv lite grann.